3D-GRAFIK

4. Användningsområden

3D-grafiken är en suverän teknik som hjälper oss när vi vill åskådliggöra förlopp som av någon anledning inte finns i verkligheten eller händelser som skulle vara för riskfyllda och dyra att genomföra i den riktiga världen. Att använda 3D-grafiken kan både spara liv, tid och pengar men den kan också i stor utsträckning bidra till att underhålla oss. 
 
Byggnadskonstruktörer och andra som har behovet av att framställa tredimensionella, tekniska ritningar eller göra komplicerade hållfasthetsberäkningar, har länge använt sig av 3D-program. 
För tillexempel  inredningsarkitekter innebär tekniken att de kan möblera ett hus och sedan låta kunden vandra runt i  den tredimensionella modellen av huset. Med några enkla handgrepp kan därefter olika varianter av färgval och möblering testas allt efter kundens önskan. Det är också möjligt att visualisera en byggnad som inte är byggd och eftersom det till och med går att illustrera träd och annan omgivande natur kan man få en god förförståelse av hur huset kommer att smälta in i miljön när det är färdigt. 
 
Det finns många användningsområden inom industriformgivningen där 3D-grafiken används. Inom bilindustrin tillexempel används 3D grafiken för att visualisera en bilmodells utseende, man kan tack vare 3D-tekniken prova fram olika alternativ i datorn utan att behöva ta fram riktiga exemplar och därmed spara på kostnaderna. 
Grafikens unika förmåga att efterlikna den riktiga världen som omger oss gör den också lämplig att använda för att göra simuleringar. Både bilförare och piloter övar i simulatorer som har tredimensionellt uppbyggda miljöer . Även inom försvaret finns exempel där man använder tredimensionella  simuleringar för att öva olika stridsmoment. 3D- grafiken är också användbar inom forskning och vetenskap  för att åskådliggöra olika flöden och andra funktioner vid komplicerade förlopp. Inom sjukvården används också 3D-grafiken för att göra testoperationer inför ett komplicerat ingrepp för att förhindra misslyckade ingrepp. 

3D-grafiken lämpar sig också utmärkt för att göra att göra fina bilder till broschyrer och reklam. Man kan också inför tillexempel en utställning pröva olika monterdesigner i en 3D-modell. Grafiken kan också vara en hjälp för en skulptör att visa sina tilltänkta skulpturer på plats för att få genomföra idé. 
 
3D-tekniken används även av datorspelsproducenter och filmskapare. Tekniken gör det möjligt att skapa naturkatastrofer och fantasivarelser på ett mycket övertygande och verklighetstroget sätt. Exempel på filmer där man använt grafiken är Terminator 2, Jurassic park och Titanic. Filmen Toystory är ett exempel på en film som uteslutande har skapats i 3D-program. Exempel på spel som använder 3d är Doom. Dessutom används grafiken i många multimedia produktioner. 

Viritual Reality - konstgjord verklighet är ett växande fenomen. Med hjälp av 3d-grafiken kan man skapa illusionen av tredimensionella världar  som vi kan gå omkring i. Skillnaden mellan vanliga 3D-filmer som vi kan se på bio och Viritual Reality-världarna är att filmens värld redan är skapad på förhand - VR-världen skapas direkt efter användarens önskemål. 

5. Vad behövs för att komma igång ?

Med kraftfull processor menas minst en pentiumprocessor. Proffsen använder sig av flera processorer och då krävs också operativsystemet Windows NT som kan hantera flera processorer. Men för en vanliga konsumenten som gör mindre animeringar till husbehov räcker en processor gott och väl till. Sitter du med en 486:a ska du inte ge upp hoppet – det finns program även för dessa, men arbetet kommer att ta lite längre tid. 
 
När det gäller valet av programvara för en nybörjare är det  bra att ha i åtanke att marknaden förändras väldigt snabbt och det bästa tipset är egentligen att välja första bästa program som finns tillgänglig i ett pris som passar din plånbok och din dator. Börja gärna med att testa olika demoversioner av program, dessa finns att ta hem gratis på Internet. 
 
 

Detta arbete har skrivits av Monica Moritz och Camilla Hällgren under kursen UDM 27 vt-98 vid LITU, Umeå universitet. Har du synpunkter eller frågor kan du höra av dig till Camilla.Hallgren@fceduc.umu.se eller Monika.Moritz@fceduc.umu.se  Sidan uppdaterades senast 980601