Innehåll

Introduktion

Del I Lärande i fokus

Elevers textläsning - Undersökning med hjälp av enkäter
Monika Vinterek

Elevers egen forskning - Analys av textproduktion och annan empiri
Nils-Erik Nilsson

Skrivexperiment i skolmiljö - Datoranalys som metod
Eva Lindgren & Kirk Sullivan

Kommunikativa processer vid andraspråksinlärning
- Språkteori som stöd vid tolkning av observationsprotokoll
Berit Lundgren

Barns bildberättande - Bild- och textanalys
Carin Jonsson

Del II Undervisning och bedömning i fokus

Från akademiska kunskaper till skolämnet svenska
- Analys av intervjuer och observationer
Edmund Knutas

Att undersöka och utveckla undervisning - Learning Study som metod
Anna Wernberg

Slöjdlärares bedömning av elevprestationer - Kognitiva matriser som metod
Kajsa Borg

Del III Föreställningar, beteenden och känslor i fokus

Social interaktion i klassrummet - Ett mikrosociologiskt angreppssätt
Jonas Aspelin

Elevers könsmärkning av matematik
- Kvantitativ metod i forskning om föreställningar
Peter Nyström

Skolk som friskhetstecken eller riskbeteende
- Enkät som datainsamlingsinstrument
Knut Sundell

Föräldrars föreställningar om förskolan
- Grounded Theory som metodansats
Sven Persson

Mobbning - Kartläggning och analys av en debatt
Anna Larsson

Del IV Forskningsprocessen i fokus

Critical moments - Reflexivitet i forskning i egen praktik
Eva Leffler

Referenser

Författarpresentationer



Introduktion
Carina Rönnqvist och Monika Vinterek

Denna bok visar en spännvidd av forskningsmetoder som går att använda i undersökningar i pedagogiskt arbete. En rad forskare bidrar med exempel från sin egen forskning och delar med sig av sina erfarenheter, för att ge en levande bild av hur olika metoder kan tillämpas. På detta sätt ges också en möjlighet till ökad förståelse för hela arbetsprocessen och de olika överväganden och modifieringar som ofta krävs. Samtidigt hoppas vi att forskningsexemplen i sig ska ge värdefull kunskap om frågor med anknytning till pedagogiskt verksamhet.

Den vetenskapliga undersökningen kräver både kreativitet i planerings- och idéstadiet och systematik i själva genomförandet. Om man inte har någon tidigare erfarenhet av att göra vetenskapliga undersökningar är det kanske lätt att börja arbetet med att fundera över vilken metod
man ska använda sig av, eftersom metoden kan förefalla konkret och gripbar. Många studenter har tidigt en föreställning om att de vill göra exempelvis en intervjustudie, men har samtidigt inte formulerat något forskningsproblem. Att för en forskare välja metod eller metoder före själva forskningsproblemet blir dock lika bakvänt som för en byggmästare att välja verktyg innan hon/han bestämt sig för vad som ska byggas. Därför är boken strukturerad utifrån själva forskningsproblemet – som ju är forskningens kärna – istället för att utgå från metoden som enbart är ett medel för att uppnå målet. Eftersom vi vill visa metodanvändning i autentiska forskningsarbeten går det inte heller att helt och hållet renodla metoderna. Ofta behöver forskaren använda flera olika metoder för att kunna få svar på en och samma forskningsfråga.

Forskningsexemplen i boken är förankrade i olika forskningstraditioner och skiljer sig åt med avseende på ontologiska utgångspunkter och vilken typ av frågor som ställs. Framställningarnas olika språkliga karaktär är bland annat en konsekvens av att forskarna skolats inom olika traditioner.
Inom vissa traditioner är till exempel det direkta tilltalet vanligt, ofta med ett väl synligt ”författarjag” och inom andra traditioner är det brukligt att formulera sig i passiva satser. Vi har medvetet valt att inte redigera bort sådana skillnader, eftersom vi ser en poäng i att visa läsaren på olika sätt att formulera sig i vetenskapliga framställningar.

De flesta författare har beskrivit relationen mellan teori och vald metod i sina respektive kapitel. Forskning kan utgå från både teoribaserade och teorigenererande metodansatser. I boken finns ett flertal exempel på forskningsmetoder som startar i en eller flera specifika teorier, men det finns även exempel på motsatsen där forskarens ambition istället är att generera teorier genom sina studier. En viktig aspekt, som även avspeglar sig i de olika kapitlens underrubriker, är skillnaden mellan
insamlingsmetod och analysmetod. Den här boken behandlar både insamlings- och analysmetoder, men kapitlen fokuserar i olika utsträckning det ena eller andra.

I några kapitel berörs frågan om kvantitativ kontra kvalitativ forskning och vi hoppas att de olika belysningar frågan får kan bilda utgångspunkt för funderingar och diskussioner om det lämpliga eller möjliga i en sådan uppdelning. I diskussionen kring kvalitativ och kvantitativ är det dock nödvändigt att hålla isär om det handlar om själva metoden, typ av data eller om man rent av rubricerar hela studien som det ena eller andra.

Även om de olika forskningsexemplen är hämtade från specifika skolformer, olika åldersgrupper och varierande ämnen, kan de inspirera till andra forskningsområden inom pedagogiskt arbete. Det går med andra ord att dra nytta av en beskrivning som exempelvis berör svenskämnet i grundskolans tidigare år, även för den som tänker undersöka något som rör ett annat ämne på gymnasiet.

Del I Lärande i fokus

I bokens första del är elevers lärande den gemensamma nämnaren. Den inleds med ett kapitel skrivet av Monika Vinterek som undersöker elevers textläsning med hjälp av enkäter. I detta kapitel fokuseras insamlingsmetoden. Det ger en ingång till ett flertal allmänna frågor som möter var person som tänker genomföra en vetenskaplig undersökning. Kapitlet leder läsaren genom många överväganden som föregår den direkta undersökningen och visar hur man kan gå tillväga när man ska samla in enklare data via enkäter, dvs. data som inte består av informanternas egna utsagor eller andra uppgifter som skulle kunna bedömas som känslig information. Vinterek hämtar sina enkätexempel från en undersökning inom läsforskningsfältet, där hon ställt den övergripande
frågan om elever i dag möter texter på ett sätt där lärandet stöds av helheter och sammanhang, eller mer specifikt i vilken utsträckning elever läser sammanhängande sakprosatext under lektionstid. Med en syn på litterat som en kompetens som kan se olika ut vid läsning av olika typer av texter, har undersökningsfrågor och design växt fram.

Individualiserad undervisning och forskningsinriktade uppgifter har blivit allt vanligare i dagens skola. Men vad lär sig egentligen eleverna när de ”forskar” själva och på vilket sätt arbetar de? För att besvara den frågan har Nils-Erik Nilsson sökt rekonstruera inläsnings- och skrivprocessen utifrån ett antal uppsatser skrivna av elever från årskurs 7 till 9. Rekonstruktionen har skett genom både elevintervjuer och observationer av elevernas arbetsprocess, samt genom textanalys där elevernas källtexter har utgjort jämförelsematerial. Nilsson analyserar elevernas
skribentroller med hjälp av begrepp som djupinriktning kontra ytinriktning och egenproduktion kontra reproduktion.

Modern teknik har gjort det möjligt att göra undersökningar som bara för 20 år sedan skulle ha varit om inte omöjliga, så åtminstone väldigt omständliga. Genom så kallad keystroke logging, som utförs med hjälp av ett särskilt datorprogram som registrerar skribenternas revideringar i texten, har Eva Lindgren och Kirk Sullivan undersökt hur elever i årskurs 7 arbetar med texter när det skriver på ett främmande språk (engelska) i förhållande till skrivande på modersmålet (svenska). Metoden är experimentell, vilket innebär att undersökningen är noggrant planerad och i möjligaste mån arrangerad så att så lite som möjligt lämnas åt slumpen. Teoretiskt tar Lindgren och Sullivan avstamp i en syntes mellan ett kognitivt och ett sociokulturellt perspektiv – två perspektiv som
länge stod i motsats till varandra inom forskningen. För undersökningens del innebär det att de istället för att genomföra sin undersökning i ett laboratorium genomför den i skolmiljö för att på så sätt kunna fånga en mer autentisk inlärningssituation. I sin bearbetning av det insamlade
materialet har de granskat, kategoriserat och analyserat skribenternas språkliga revideringar såväl kvantitativt/statistiskt som kvalitativt.

Hur lär man sig ett andraspråk när man inte kan läsa och skriva? Och hur hanterar man som lärare en sådan undervisnings- och inlärningssituation? Berit Lundgren har intresserat sig för hur kommunikationen i andraspråksinlärning kan se ut. I sin forskning fokuserar hon på samspelet mellan lärare och elever i klasser med invandrarkvinnor som inte kunde läsa och skriva när de flyttade till Sverige. Hon har gjort observationer både i klasser där hon själv varit undervisande lärare och i andra klasser med andra lärare. Lundgren berör den specifika problematiken med att forska i sin egen praktik och ger exempel på hur observationer kan genomföras i undervisningssituationer där forskaren själv är delaktig i händelseförloppet som lärare. Vidare beskriver hon hur den insamlade
empirin kan analyseras, kategoriseras och förstås utifrån olika interaktionsmodeller.

När ett barn lär sig att skriva och läsa fyller bilden en viktig funktion. Böckernas bilder hjälper barnet att förstå textens sammanhang och när barnet själv ska lära sig skriva får de egna bilderna en minst lika central roll i berättandet som orden. Med en utgångspunkt i ett vidgat språkbegrepp där även bilden räknas som språk, och med hjälp av semiotisk teori och metod visar Carin Jonsson hur man kan analysera och förstå barnets första trevande försök att kommunicera med bild
och skrivna ord. Ett viktigt analytiskt redskap blir här mediering, det vill säga kommunikation via meningsskapande handlingar i barnens bilder och bildtexter. En annan ingång i analysen är intertextualitet, det vill säga förståelse för texters/bilders relation till andra texter/bilder.

Del II Undervisning och bedömning i fokus

Metodbeskrivningarna i bokens andra del beskriver undersökningar där undervisning och/eller bedömning varit objekt för studierna. Det inledande kapitlet, skrivet av Edmund Knutas, berör kopplingen mellan en lärares akademiska ämneskunskaper och de kunskaper hon/han har om hur man undervisar i dessa ämnen, omvandlade till skolämnen. Knutas beskriver hur han gått tillväga när han undersökt hur några gymnasielärare transformerar sina kunskaper i framförallt nordiska språk och litteraturvetenskap till undervisning i svenska, och ställer sig specifikt frågan om på vilka grunder en erfaren gymnasielärare genomförde ett sammanhängande undervisningspass i svenska. I sin analys har han använt sig av Lee S. Shulmans teoretiska modell för ”Pedagogical Reasoning and Action”, där Shulmans begrepp blir till verktyg i jakten på förståelse av vad som ligger till grund för lärarens ställningstaganden och göranden i undervisningen.

Anna Wernberg använder sig av Learning Study, en metod för att undersöka elevers lärande i syfte att ge dem bättre förutsättningar att lära sig om någonting specifikt i ett visst ämnesinnehåll. Detta specifika benämns som lärandets objekt. Wernberg intresserar sig för de aspekter som är kritiska för att förstå lärandeobjekt och hur dessa skall kunna presenteras för eleverna på bästa sätt. Metoden vilar på variationsteoretisk grund och utgår ifrån att jämförelser är en förutsättning för alla tolkningar och allt lärande. Steg för steg beskriver Wernberg det metodiska tillvägagångssättet i ett exempel där lärare och forskare gemensamt försöker komma fram till hur man på bästa sätt kan hjälpa elever att förstå skillnaden mellan tim- och minutvisare.

Känslor, föreställningar, fördomar och andra mer eller mindre undermedvetna tankestrukturer som styr människans ställningstaganden kan vara komplicerade för en forskare att komma åt. Vid bedömning av elevers prestationer i slöjdämnet har lärarna inga egentliga betygskriterier att utgå ifrån. Istället måste de själva finna ett system för bedömning utifrån de nationellt ställda målen. Men vilka grunder har slöjdlärare för sin bedömning och vilka färdigheter och egenskaper är det som de främst värderar? För att svara på den frågan har Kajsa Borg intervjuat några slöjdlärare och slöjdlärarutbildare med hjälp av så kallade kognitiva matriser. Denna metod har företrädesvis använts inom psykologin, men kan också nyttjas inom ramen för pedagogiskt arbete. Forskaren
använder ett särskilt datorprogram som hjälper informanten att sätta ord på sina medvetna och undermedvetna ställningstaganden. Till skillnad mot vad som är fallet i en traditionell intervju blir forskarens roll här att initiera teman och tillhandahålla teknisk support.

Del III Föreställningar, beteenden och känslor i fokus

I bokens tredje del är det föreställningar och beteenden som studeras och i flera av undersökningarna spelar känslor en central roll. Sådana undersökningar fokuserar hur lärare och elever som arbetar tillsammans i ett klassrum beter sig och framförallt hur de beter sig mot varandra. Interaktionen kan bland annat beskrivas i termer av relationer och ordning. Jonas Aspelin har intresserat sig för vilken betydelse lärare-elev-relationen har och hur det sociala beteendet ordnas i en undervisningsmiljö. Med hjälp av Thomas Scheffs mikrosociologiska teori undersöker han hur lärares och elevers verbala och ickeverbala beteende påverkas i ansikte-mot-ansikte situationer i skolans miljö. I sitt exempel ger han instruktioner och råd till den som väljer att använda videoinspelning som datainsamlinsmetod och beskriver hur han går tillväga i sitt analysarbete när han använder sig av en del-/helhetsanalys.
Nyckelbegreppet i analysen är Scheffs sociala band, band som kan upprätthållas, byggas, hotas, repareras eller klippas av. Människans känslor antas vara av två funktionella grundslag, skam och stolthet vilka ger en direkt signal om bandens karaktär. Den här typen av nära studier av vad som händer mellan människor i ett klassrum visar att mycket som i vardagen kan uppfattas som händelselöst och intetsägande, kan vara både dramatiskt och betydelsefullt.

Att kvinnor tycks välja bort matematik i sin utbildning är en tendens som oroar många, inte minst mot bakgrund av matematikens allt större betydelse inom många samhällssektorer och en önskan om en jämn könsfördelning inom olika yrkesområden. Peter Nyström vill visa hur man
kan undersöka den här typen av samhälleliga yttringar relaterade till skolans uppdrag. I sitt exempel utgår han och hans forskargrupp från en övergripande fråga om hur män och kvinnor ser på matematik i förhållande till kön. Den teoretiska utgångspunkten är att det som kan betraktas som feminint och maskulint är sociala och kulturella konstruktioner som är föränderliga över tid. För att genomföra sin undersökning har forskargruppen använt sig av en enkät med attitydskalor, som innehåller en rad påståenden för informanten att ta ställning till. Nyström beskriver hur sådana skalor fungerar och kan utvecklas för att användas, både i en insamlingsfas och i en analysfas av
undersökningen. Han ställer sig också frågan om hur man kan hävda att man studerar något kvantitativt eller kvalitativt.

I Knut Sundells kapitel beskrivs hur enkäter använts för att studera elevbeteenden. Med exempel från en omfattande undersökning bland elever i gymnasieskolans årskurs 2 och grundskolans årskurs 9 analyseras synen på elevers olovliga skolfrånvaro. Enkätfrågorna handlar om en rad
normbrott: konsumtion av tobak, alkohol och andra droger, kriminalitet, bristande skolanpassning och – i synnerhet – skolk. Genom att relatera olika variabler till elevers frånvaro visar Sundell hur insamlade data kan ge indikationer om skolk i första hand skall betraktas som friskhetstecken eller riskbeteende. I kapitlet diskuteras även fördelar och nackdelar med den här typen av datainsamling för möjligheterna att dra olika slutsatser.

Namnet till trots är Grounded Theory en metodansats, där utgångspunkterna för tolkningarna är hämtade från sociologin. På svenska brukar man tala om teorigenerering på empirisk grund. Ansatsen handlar om att generera teorier snarare än att utgå från dem. Sven Persson visar i sittkapitel hur Grounded Theory kan användas för att ur ett intervjumaterial utveckla begrepp som dels kan spegla variationen och komplexiteten i materialet, dels kan fördjupa tolkningen av det
intervjupersonerna uttalar sig om. Att visa på centrala tendenser är inte något huvudsyfte, även om Person menar att metoden kan lämpa sig väl även för ett omfattande intervjumaterial. Beskrivningarna av analys och tolkningsprocess ger konkret vägledning med en tydlig beskrivning av hur arbetsgången kan se ut för den som vill använda sig av metoden. Persons forskningsexempel handlar om föräldrars föreställningar om barn och barnomsorg och väcker viktiga tankar om den maktrelation som finns mellan lärare och vårdnadshavare.

Medias roll för förståelsen av olika samhällsfrågor är idag viktigare än någonsin, och i många fall leder också intensiv medierapportering till att faktiska åtgärder för förändring vidtas, inte minst inom skolvärlden. Att analysera skolrelaterade mediedebatter är därför högst relevant för det pedagogiska arbetet. Anna Larsson har utgått ifrån debatten om mobbning i sitt kapitel och analyserar där den första artikeln i Sverige där själva begreppet används. Hennes debattanalys utgår ifrån en hermeneutisk forskningsansats och ett konstruktivistiskt perspektiv. Hon visar hur forskningens olika delar – syftesformuleringen, teorin/teorierna, metoden, mötet med empirin och den slutliga analysen – hänger samman och har en inbördes påverkan på varandra under hela forskningsprocessen. I Larssons kapitel ges också en ingående beskrivning av hur man kan gå tillväga när man söker litteratur och artiklar till sin forskning.

Del IV Forskningsprocessen i fokus

Den avslutande delen av boken belyser själva forskningsprocessen. Forskaren stöter alltid på situationer och problem som hon/han inte har räknat med. Detta gäller för såväl erfarna som oerfarna forskare, oavsett hur omfattande eller komplicerad en forskningsuppgift är. Det som skiljer den erfarne från den oerfarne är dock att den senare oftast har större beredskap för sådant som ligger utom planeringens ram, och därför lättare kan acceptera det oförutsägbara och lära sig något av
de situationer som uppstår. Eva Leffler delar i sitt kapitel med sig av några kritiska situationer – Critical Moments – som uppstod under hennes avhandlingsarbete. Hennes reflektioner kring dessa situationer kan också bli till värdefull hjälp för andra. I sin avhandling har Leffler undersökt
entreprenörskap och företagsamt lärande i årskurs 4-6. Det var en studie med en kvalitativ ansats, i huvudsak byggd på intervjuer. De beskrivna situationerna sträcker sig från forskningsarbetets allra första fas då hon just valt forskningsämne, ända fram till den slutliga analysen av den insamlade empirin. Genom att ständigt reflektera kring forskningsprocessen och föra en dialog med sig själv, och ibland med andra, menar Leffler att man kan utvecklas som forskare och därmed också få mer vederhäftiga resultat i slutänden.