Att utgå från samhällsfrågor i grundskolans naturorienterande undervisning – ett sätt att öka elevers intresse och kunnande?

Projektledare: Britt Lindahl, Högskolan Kristianstad och Margareta Ekborg, Umeå Universitet. I projektet medverkar också Malmö högskola.

Det här projektet har sin upprinnelse i vår oro över grundskoleelevers låga intresse för naturvetenskap i skolan. Eleverna upplever det som svårt, tråkigt och inte relevant. Samtidigt tar media dagligen upp frågor som i någon bemärkelse är naturvetenskapliga. Det kan handla om TV-program som "Du blir vad du äter" och reportage om fågelinfluemsa, genteknik, fosterdiagnostik, miljö eller kärnkraftens vara eller inte vara. Det är en demokratisk fråga att alla i samhället får möjlighet att skaffa sig sådana kunskaper att de kan följa med i samhällsdebatten och kunna fatta beslut i frågor som berör sin egen och vår gemensamma framtid. Ett sätt att öka elevernas engagemang under lektionerna i naturvetenskap samtidigt som de förbereds för ett aktivt deltagande i samhällsdebatten är att arbeta med autentiska frågeställningar. Ett känt problem är då att många elever inte lär sig särskilt mycket naturvetenskap utan hellre diskuterar värderingar och känslor och inte utvecklar förmåga att underbygg sina argument sakligt. Vi vill ta reda på mer om vad som händer med elevernas kunskaper, intresse och engagemang när de arbetar med autentiska uppgifter dvs. frågor som formuleras i samhället, som man kan få information om via media och som har ett tydligt naturvetenskapligt innehåll och också kräver språkliga och samhällsvetenskapliga kunskaper. Många sådana frågor saknar rätt svar och frågorna är ofta komplexa, värdeladdade och emotionella. I projektet vill vi ta reda på om det är möjligt att elever i grundskolans senare år både kan utveckla kunskaper och intresse för naturvetenskap när de arbetar med sådana frågor? Vad krävs i så fall av uppgifter och undervisningsupplägg? Vad är det som händer när eleverna tappar intresset för uppgiften eller för de naturvetenskapliga delarna? Och tvärtom när går de in i en diskussion eller känner behov av mer kunskaper också i naturvetenskap? I projektets första steg kommer vi att utarbeta några uppgifter tillsammans med lärare och elever. Uppgifterna ska vara aktuella, intresseväckande och inbjuda till aktivt kunskapssökande (media, litteratur, IT, experiment och studiebesök) och diskussion. Vi utvecklar också instrument i form av enkäter, analys av videoinspelningar och intervjuer för att mäta intresse, kunskaper och engagemang. Vi är särskilt intresserade av hur elevernas argumentation utvecklas. I projektets andra steg låter vi 6 klasser arbeta med våra uppgifter som en del av den reguljära undervisningen i naturvetenskap. Vi finns med i klassrummet och observerar arbetet. Ibland filmar vi några elevgrupper. Eleverna besvarar enkäter och intervjuas några gånger under läsåret. Också lärarna intervjuas om elevernas kunskapsutveckling och intresse samt om sin egen syn på undervisning. Därefter kommer vi att jämföra elevernas egna bedömningar av intresse och kunskaper med våra observationer och test. I videofilmerna analyserar vi hur eleverna argumenterar och hur aktiva de är i samtalen. Utifrån denna analys kommer vi att beskriva vad som krävs av uppgifterna och av organisationen av undervisningen för att både elevernas intresse för och kunskaper i naturvetenskap ska ha möjligheter utvecklas.