Ett aktivt medborgarskap? Om demokratifostran i gymnasieskolan

Projektledare: professor Elisabet Öhrn, Högskolan i Borås

Projektet har som syfte att utveckla kunskap om demokratisk fostran i gymnasieskolan. Detta görs genom att studera såväl undervisningens innehåll och organisation som ungdomars försök att aktivt diskutera och själva påverka i skolvardagen. Projektet är särskilt intresserat av att studera hur och med vilka resurser ungdomar driver frågor som rör medborgarskap och demokrati i skolan.

Övergripande frågor att studera rör a) vilka värden och förståelser av medborgarskap och demokrati som uttrycks i undervisningen, b) hur undervisningen är organiserad med avseende på ungdomars inflytande och c) om och i vilka sammanhang ungdomar agerar iförhållande till medborgarskap och demokrati i klassrummet och den vidare skolkontexten. Projektet utgår från teori och tidigare forskning som för fram kön som en väsentlig men också till synes motsägelsefull delning i förhållande till skolans demokratifostran. Å ena sidan kan medborgarskaps- och demokratibegrepp sägas vara präglade av historiskt manliga praktiker, värdemässigt återskapa dessa i undervisningen och främja i synnerhet pojkars möjligheter att utöva inflytande. Å andra sidan tycks främst flickor själva aktivt driva frågor som rör demokratiska rättigheter i skolan. Forskning tyder också på att vissa grupper av pojkar har sämre demokratikunskaper och är mer tveksamma till sina möjligheter att påverka än flickor. I det här avseendet pekar könsteorier på skillnader inom respektive kön i förhållande till social bakgrund och teoretiska respektive yrkesorienterade utbildningskontext. Projektet har tagit fasta på detta och inkluderar klasser från både yrkesförberedande, studieförberedande och individuella gymnasieprogram.

Projektet genomförs som en etnografisk studie med observationer av lektioner och övrig skolverksamhet, samtal med lärare och ungdomar samt formella intervjuer med ungdomar. Totalt deltar sex klasser. I samtliga klasser studeras undervisningens innehåll och organisation, dvs de budskap och förståelser som utgår från undervisningen och de former som undervisningen antar. Väsentligt är här i vad mån undervisningen ger utrymme för aktivt demokratiskt deltagande eller främst fostrar till framtida sådant. Projektets särskilda intresse för om, hur och med vilka resurser ungdomar själva driver frågor, innebär att processer i ungdomsgrupperna studeras både under lektioner och övrig skoltid. De formella intervjuerna med ungdomarna fokuserar frågor som rör undervisningen och skolkontexten, men tar också upp de ungas erfarenheter från socialt/politiskt deltagande utanför skola och deras syn på framtida sådant deltagande. Detta är i enlighet med könsteoretisk forskning som betonar betydelsen av livet utanför de formella institutionerna och de resurser som där finns att tillgå. En grundläggande tanke med projektet är att relatera skolans demokratiundervisning till olika ungdomsgruppers förståelser och handlande. Därmed förs två inom forskningen ofta åtskilda fält samman. Att studera hur de samspelar förväntas ge teoretisk kunskap om vad undervisningens villkor betyder för olika gruppers demokratiska deltagande. Det förväntas också ge praktiskt tillämpbar kunskap som kan användas för att utveckla skolans demokratiundervisning. Resultaten bör därmed vara intressanta både för forskare, för lärarstuderande och för verksamma inom gymnasieskolan.