Mål
Vid fakultetsnämnden för lärarutbildning bedrivs forskning
inom Lärarutbildning och pedagogisk yrkesverksamhet. Forskningsområdet
har under de senaste åren haft en mycket positiv utveckling, vilket
bland annat reflekterats i externa medel och ett stort antal doktorander.
Under 2007-2009 är målen för fakultetsnämnden för
lärarutbildning att stärka forskningsmiljöer inom nämndens
ansvarsområde vertikalt såväl som horisontellt, bygga
fler starka forskningsmiljöer samt öka samverkan och kompetensbyggande
tillsammans med kommuner, forskarskolor, andra fakulteter, universitet
och högskolor.
Strategier
För närvarande arbetar fakultetsnämnden med ett antal
strategier för att stimulera forskning inom sitt verksamhetsområde
som en sökbar resurs till koordination av olika forskningsområden,
utlysningar av doktorandanställningar samt olika former av post
doc-arrangemang. Årligen görs specifika satsningar för
att bjuda in gästprofessorer för längre eller kortare
perioder. I syfte att stimulera arbetet med forskningsansökningar
arrangeras regelbundet work-shops för doktorander och nydisputerade
med inbjudna gästforskare.
Forskning om lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet
Umeå universitet var först i landet att skapa en fakultetsnämnd
för lärarutbildning med särskilt ansvar för forskarutbildning,
forskning och grundutbildning i lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet år 2000.
Fakultetens forskning rörande lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet gestaltas huvudsakligen inom tre områden; pedagogiskt
arbete, pedagogik och ämnesdidaktik. Området omfattar tillämpningsinriktad
forskning om lärarutbildning och den pe¬da¬gogiska verksamheten
i förskolan, ungdomsskolan, skolbarnsomsorgen, vuxenutbildning
och högskolan. Skolämnenas didaktik, värdegrunds- och
genusfrågor, förutsättningar för och förändringar
av det pedago¬giska arbetet i förskola och skola, IT-baserad
undervisning samt företagsamt lärande är cen¬trala
delområden.
Två av universitetets prioriterade starka forskningsområden,
genusforskning och matematikdidaktik/matematiklärande, finns representerade
inom nämndens forskningsverksamhet.
Forsknings- och forskarutbildningsverksamheten vid fakulteten har kraftigt
byggts ut under fakultetens första år och kan sammanfattas
i åtta delområden. (länk 2) Forskarutbildningsplaner
för elva forskarutbildningsämnen har antagits.
Fakulteten är värd för den Nationella forskarskolan i
pedagogiskt arbete (NaPa) och har därutöver även engagerat
sig i Genusforskarskolan, Forskarskolan i matematikdidaktik, Forskarskolan
i svenskämnets didaktik, samt i Forskarskolan för naturvetenskapernas
och teknikens didaktik. Inom fakulteten har tillskapats en intern forskarskola
till stöd för samarbete inom forskarutbildningen.
Till fakultetsnämnden har också Universitetspedagogiskt centrum
anknutits med uppdrag att arbeta med universitetsdidaktiska frågor
över hela universitetet. Därutöver finns Forskningscentrat
för Företagsamt lärande, Lär- och forskningscentrum
samt Regionalt utvecklingscentrum (RUC).
Centrala forskningsområden
En gemensam nämnare för forskningen inom fakultetsnämndens
ansvarsområde är att de tar sin utgångspunkt i problem
och aspekter nära relaterade till den pedagogiska verksamheten
i skolan och lärarutbildningen. Med andra ord finns en gemensam
strävan efter praxisnära forskning. Denna strävan var
också avgörande för tillskapandet av det nya forskarutbildningsämnet
pedagogiskt arbete.
Pedagogiskt arbete är ett ämne som behandlar den pedagogiska
yrkesverksamheten, dess förutsättningar, teori, praktik och
metodik. Den ämnesdidaktiska och pedagogiska forskarutbildningen
bygger på fördjupade studier i respektive ämnen vilket
är av betydelse för formuleringen av undersökningsområden.
Forskarutbildningen i pedagogiskt arbete bygger däremot på
en professionsutbildning och lärararbete. Forskningsfrågorna
genereras därmed utifrån en yrkesverksamhet i första
hand och ej inifrån akademiska discipliner. Vi uppfattar det som
betydelsefullt att låta dessa olika perspektiv komplettera varandra.
Exempel på forskningstematik är lärandesvårigheter,
examination, undervisningsformer och attityder av betydelse för
lärande samt kreativa processers betydelse inom såväl
skrivande som estetiska processer. Vidare bedrivs forskning om mångkultur,
demokratisk fostran och IT-relaterade fenomen, mentorskap, företagsamt
lärande, skolans styrning samt policyforskning.
Externa medel
Medel för forskning har erhållits från en mängd
olika finansiärer exempelvis Vetenskapsrådet (utbildningsvetenskapliga
kommittén), Riksbankens Jubileumsfond, Högskoleverket, EU,
Skandia, Skolverket, Umeå och Skellefteå kommun, Jordbruksdepartementet,
Utbildningsdepartementet, Skolverket, Centrum för skolledarutveckling,
FAS, Länsstyrelsen i Västerbottens län, och Wallenberg
Global Learning Network.
Internationellt forskningssamarbete
Lärarutbildningen har fakultetsövergripande avtal med följande
universitet. Karlelian State University (Ryssland, Petrozavodsk)?The
University of Western Ontario (Kanada, Ontario)?The University of Ljubljana
(Slovenien, Ljubljana)?The University of Helsinki (Finland, Helsingfors)?The
University of Wisconsin-Whitewater (USA, Wisconsin) ?Pädagogische
Akademie des Bundes in Linz (Tyskland) ?Carl von Ossietzky Universität
Oldenburg (Tyskland)?Universität Würzburg (Tyskland)?University
of Sydney (from vt 07)
På det internationella planet sker samarbetet vad avser pedagogiskt
arbete främst i form av tre projekt: det EU-stödda Eudora
(och till projektet kopplade Erasmusprogram) för en europagemensam
forskarutbildning inom området lärarutbildning och pedagogisk
yrkesverksamhet, det EU-stödda LUIS-projektet med Åbo Akademi
i Vasa som partner, samt genom samarbete med University of Wisconsin
i Madison och University of British Colombia, Vancouver med vilka ett
mångårigt och livaktigt forskarutbildningssamarbete äger
rum. Därutöver förekommer samarbete med universitet i
USA, Sydafrika, Nya Zeeland, Ryssland, Canada, Holland, Skottland, Norge
och Island. Inom det matematikdidaktiska området förekommer
återkommande forskarträffar med forskargrupper från
Åbo akademi och Luleå tekniska universitet, samt samverkan
i olika omfattning med forskare i Uppsala, Roskilde, Oslo och USA.
Medverkan i nationella och internationella
tidskrifter
Medarbetare vid fakulteten är engagerade i ett flertal internationella
publikationer som redaktionsmedlemmar och/eller som referee´s.
Fakulteten ger ut ”Tidskrift för lärarutbildning och
forskning i Umeå”. Institutioner vid fakulteten publicerar
forskningsresultat i egna skriftserier. Andra kanaler för spridning
av såväl lokalt som nationellt och internationellt producerad
forskning är Regionalt utvecklingscentrum, RUC. Värdegrundscentrum
arbetar på nationell nivå för att med konferenser,
symposier och kurser, föra ut forskningsrön som rör värdegrundsfrågor.
Samverkan med näringsliv och samhälle
Lärarutbildningen vid Umeå universitetet har en naturlig
kontaktyta till ett stort antal kommuner genom den verksamhetsförlagda
delen av lärarutbildningen samt en omfattande medverkan i fort-
och vidareutbildning. Det har också medfört forskningssamverkan
mellan kommuner och universitetet bland annat genom tillskapandet av
ett antal doktorandutrymmen. Fakulteten har också etablerat Regionalt
utvecklingscentrum Norr, RUC, för att stärka samarbetet med
kommunerna. I samarbete med Umeå kommun arbetar nämnden även
med att bygga upp det nystartade Lär- och forskningscentrum där
fokus ligger på jämställdhet, mångfald och matematik/naturvetenskap.
Samarbetet på skolans område i kommunerna i norra regionen
förstärks ytterligare genom den skolledar-/rektorsutbildning
som Centrum för Skolledarutbildning vid universitetet ger för
regionen.
|
 |
|
